Har du någon gång funderat över varför snuset plötsligt blivit dyrare från ett år till ett annat, utan att något verkar ha förändrats? Eller varför vitt snus ofta kostar mindre än traditionellt portionssnus? Svaret ligger ofta i politiken. Som bloggare med öga för snuspriser har jag lärt mig att det inte bara är tillverkare och återförsäljare som formar priset. Skatter – framför allt punktskatt – är en avgörande del av snusets prislapp. Och politiska beslut kan både höja och sänka den.
Vad är punktskatt på snus och varför finns den?
Punktskatt är en särskild skatt som läggs på produkter som staten vill reglera, ofta på grund av konsumtionsmönster. Tobak, alkohol och bränsle är klassiska exempel. I snusets fall har skatten två huvudsyften: att ge staten intäkter och att styra konsumtionen genom att göra snus dyrare. Det låter kanske krasst, men det är exakt så det fungerar.
I Sverige har punktskatten på snus höjts i flera omgångar sedan början av 2000-talet. Den baseras på snusets vikt, inte antalet prillor eller nikotinhalt. Det betyder att en tyngre dosa beskattas högre, oavsett om den innehåller starkt eller svagt snus. Det är också därför vissa märken med mer fyllig konsistens kostar mer, även om de inte upplevs som ”bättre”.
Traditionellt snus vs vitt snus – varför olika beskattning?
Under lång tid var vitt snus, alltså nikotinpåsar utan tobak, inte belagt med någon punktskatt alls. Det var en gråzon som många företag utnyttjade. Produkterna marknadsfördes som snusliknande, men eftersom de inte innehöll tobak slapp de undan den tunga beskattningen som vanligt snus drabbades av.
Det här ledde till en snabb prisfördel. Medan en dosa klassiskt portionssnus kunde kosta över 65 kronor i butik, kunde vitt snus säljas för runt 45 kronor – trots att tillverkningskostnaden ofta var likvärdig. Jag minns själv hur många av mina följare bytte till vitt snus av just det skälet. Inte på grund av smaken, utan för att det var billigare.
Men i januari 2024 trädde nya regler i kraft. Vitt snus fick då sin egen punktskatt, även om den fortfarande ligger lägre än för tobakssnus. Det minskade prisskillnaderna mellan produkttyperna och markerade ett politiskt skifte: även tobaksfria produkter skulle beskattas på grund av sin nikotinhalt.
Hur politiska beslut driver upp eller ner priserna
Det är inte bara höjningar som styr snuspriset. Under 2025 beslutade regeringen att sänka punktskatten på traditionellt snus, ett ovanligt men uppmärksammat drag. Syftet var bland annat att mildra inflationens effekt på vardagskonsumtion. Resultatet märktes snabbt. Vissa märken blev 4 till 6 kronor billigare per dosa inom ett par månader. Som bloggare såg jag direkt hur diskussionerna ändrades i kommentarsfälten. Folk började bunkra, jämföra ännu mer och fundera över hur länge sänkningen skulle gälla.
Det visar hur direkt sambandet är mellan politik och pris. När skatten förändras, märks det direkt för dig som konsument. Det påverkar hur vi handlar, vad vi väljer och hur ofta vi köper.
Vad du kan ha koll på som snuskonsument
Att förstå skattesystemet bakom snuset hjälper dig att fatta smartare köpbeslut. Punktskatt är inte bara något abstrakt på statlig nivå, den syns varje gång du öppnar plånboken. Genom att följa politiska beslut, hålla koll på förändringar i skattenivåer och jämföra priser mellan olika typer av snus kan du anpassa din konsumtion och få mer för pengarna. Som snusare har du kanske inte makt att påverka skatten, men du kan definitivt välja hur du hanterar den.